Livets Ironi

-Vakna med barnen
-Frukost
-Iväg med dem på dagis
-1 timmes promenad
-Frukt
-Göra nån nytta
-Lunch
-1 timmes promenad
-Frukt
-Hämta barnen
-Hem och leka
-Laga mat & äta middag
-Göra nåt givande, kanske baka bröd?
-Sova

Jag behöver struktur, som ett barn.



Då mina största uppgifter är att äta och gå promenader.
Tänk, att man aldrig är nöjd?
När man äter, skiter och sover utan att behöva tänka på det.
Ja, förutom att man kanske tänker att man borde äta mindre.
Fettmani.
Till att uppskatta de gånger man numera har matlust?
Ja, livet är väldigt underligt...
Och just nu är mitt liv på dagisnivå.
Alltså, jag har ett dagisbarns kapacitet - Sort of speak!
Jo, sen har jag en till uppgift, att sätta ord på mina känslor.
BUSY BUSY... På allvar!

För er som faktiskt äter, skiter och sover, utan att tänka på det nämnvärt mycket, för er låter det säkert som om jag vore som vilken dagdrivare som helst.
Men för mig, så är dessa uppgifter mer än nog.
Tror vissa borde tänka på det, då de ser nån "lat dagdrivare" och uttalar sig.
Man måste ha varit där, för att kunna förstå det!
För man måste aktivt göra något, för att börja må bättre.
Och det gör jag, men för er lyckligt lottade människor ser det säkert ut som jag gör ingenting.
Eftersom ni gör samma sak utan att blinka.
Förstår ni??:-)


Jo, jag har upplevt några stunder av vardaglig lycka.
Solen i ansiktet, den rena luften och framförallt en sak som får mig att le, det är ankdammen där jag tar mina promenader ibland. Ska nog ta med mig bröd imorgon och mata dem!!



<over and out>

Kommentarer
Postat av: Lena

Hej vännen! Jag vet att vi absolut inte har någon nära relation men jag lider ändå med dig när jag läser dina inlägg och önskar av hela mitt hjärta att du ska få må bättre! Bamsekramen!!

2008-10-15 @ 21:37:10
URL: http://lenas-blogg.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0