SamboMammaStudent

Jag fick en ny medicin utskriven i torsdags.
Har hämtat ut den, men inte börjat med den än eftersom den ska tas på morgonen med mat.
Vet inte heller om jag vill prova den, känner mig lite rädd för den på nåt vis.
Den ska vara mer inriktad mot ångesten och min tvångsproblematik, men biverkningarna verkar ju öven dem större än mot min nuvarande medicin.
Jag vet inte.
Men t.ex. är vanliga biverkningar sömnsvårigheter och nedsatt aptit.
Något jag snarare vill försöka häva än öka på.
Så jag tror faktiskt jag avvaktar.
Synd på pengarna, men det var ju bara 31 kr tror jag.
Dessutom känns det så osäkert att börja laborera med mediciner just nu.
Det kanske är tvärtom, eftersom jag kanske svarar bättre på den men jag vågar inte prova.
Jag är skiträdd, jag vågar inte.
Så därför tror jag att jag väntar ett tag till med det.
Håller kvar vid mina Mirtazapin.


Och gömmer undan mina nya sertralin långt inne i skåpet ett tag.


Micke har nästan nyss åkt på jobbet. Snacka om pang, då kommer oron.
Så fort jag blir ensam.
Alltså den finns annars också, men är en garanti då jag är ensammen.
Tänk om han varit ett skithuve som hade struntat i mig fullständigt, eftersom jag flyttade.
Vilken tur att han inte är sån, för då hade det gått åt pipsvängen för längesen.


Imorse var Hailey inte sig själv. Hon skrek och blåhöll i mitt ben då jag skulle gå från dagis. Tillslut var jag tvungen att gå iallafall.
Kändes inge roligt, då jag visste att jag är hemma hela dagen.
 Men de har det bättre där just nu.
Annars förespråkar jag att barn ska få vara hemma och ta det lugnt, för de behöver lediga dagar de med.
Dessutom vill man ju hinna träffa dem.
Men just nu, nej, nej, det är inte bra för dem att se mig som jag är och vara hemma med mig själva mer än det som är nödvändigt.

På onsdag ska jag på utvecklingssamtal med. Själv.
Förstår inte hur det ska gå.. Vad ska jag säga?
Mitt liv är på stand-by just nu och jag märker inte mycket som sker runt omkring mig.
Och Haileys utvecklig, vad ska man säga?
Det hade ju varit bra om inte jag varit som jag är just nu.
För det märks ju på henne.
Ska väl iofs bli intressant och höra om hur det är för henne på dagis.
De märker nog mycket om hur det är hemma.
Hon kanske t.o.m. har sagt nåt.
 Hon är ju väldans klok, min lilla förstfödda!

Nu måste jag verkligen gå ut en stund. Men jag fryser så... Fast man blir ju varm då man rör sig.
Ska ju snart hämta barnen på dagis, så det är bäst att skynda sig.
Hej så länge med er.